Vem är jag? Under min uppväxt befann jag mig i olika identiteter, tex ”jag är skilsmässobarn”, ”jag är reumatiker”. Denna då omedvetna syn på identitet gav mig en tjock offerkofta, där jag skyllde mitt liv på andra. Med åren började jag distansera mig lite och kom senare att säga om mig själv: Jag har en reumatisk sjukdom, istället för jag är reumatiker. Genom att få höga betyg och beröm när jag ”var duktig” så utvecklade jag en perfektionistisk prestationsprinsessa. Min identitet hamnade i själva görandet. Jag tror att det är rätt vanligt, att vi har vår identitet i det vi gör. Tex vilket yrke vi har. En titel. Istället för den vi ÄR i varandet, utan att prestera ett enda dugg. I många, många år har jag vänt ut och in på mig själv via en massa självhjälpsmetoder för att hitta MIG – vem är jag? Varför är jag här? Och varför är jag sjuk? Hur kan jag själv göra mig frisk?
Jag växte upp på 80-talet, utan mobiler. Idag med hela Internet-grejen, massivt med information och alla som visar upp ett perfekt liv på sina sociala medier. Mitt i allt det sitter våra barn och unga och scrollar och ja vi vuxna också … för att hitta sin identitet. Vem är jag? Jämför sig med andra. Och många mår dåligt.
När jag började läsa Bibeln och lyssna på undervisning om den kristna tron och Gud så uppenbarade sig en annan sanning. Jag lyssnade på en podd med Martin Reén där han sa ord som klack till i mitt inre, ungefär så här:” Vi är inte skapade till att hitta oss själva i oss själva. Utan vi är skapta till Guds avbild. Det enda sättet att hitta oss själva är att lära känna Gud som vår Far – den kärleksfulla far han är. Det är då vi hittar oss själva, och vår identitet som Guds älskade barn.” Alltså en identitet som baseras på en kärlek från en förälder till sitt barn. Du som har barn vet att barnet behöver inte göra ett endaste dugg, du älskar barnet oavsett. Även om barnet gör bort sig så finns kärleken där. Det handlar om att älska en människa, inte de handlingar människan gör. På samma sätt är jag redan älskad och skapad av en kärleksfull Gud. Jag behöver inte göra något för att förtjäna kärlek.
När Guds kärlek fick börja fylla mitt hjärta och tränga undan osanningar om vem jag var och de val jag gjort i livet så började ett nytt liv blomstra fram. Jag fick nya glasögon och såg på mina relationer på ett nytt sätt. Jag är inte på något sätt framme i mål eller färdig på denna resa … Men med identiteten som Guds älskade dotter … och mer och mer Kärlek i mitt hjärta för var dag så går livet mot mer och mer harmoni och upprättelse. Jag släpper taget mera, let go and let God … och det händer grejer! 🙂
Vill du lyssna på poddavsnittet med Martin? Det heter ” En ny identitet – älskad och välsignad” och finns på Spotiy. Klicka här.





Lämna en kommentar